Gruppdiskussion och reflektion den 24 november

Vår basgrupp har kommit till min och Carinas förskola förre veckan, vi hade väldigt roligt tillsammans och vi målade med sidenmåleri, vi inspirerade varandra och delade med varandra glädjen och kunskaperna. Färgen var starka och spred sig på sidenet så att det inte var lätt måla med den för att färgerna ibland blandade med varandra men i slutet blev det fint.     

Om man tänker vilka material som kan bidra till estetiska läroprocesser att blir levande är alla material som man kan skapa eller måla med dem, och till och med skrot är bra material att skapa med. Jag tycker att det är viktigt är att synliggöra skapande eller målning och hålla den levande för barnen och deras föräldrar. Detta sker genom att hänga upp barnens målning på deras nivå. Pedagoger ska hänga upp inspirations bilder som många föreläsare har pratat om det och bilderna ska vara verkliga som Vygotskij har talat om det.  Jag märkte att när jag hängde upp inspiration bilder på ateljé på min avdelning ökade vi pedagoger och barn vår fantasi och kreativitet på målning och skapande.

Om man tänker hur man kan utforma ateljéns miljö, det är viktigt att den bli tillåtande - och inbjudande miljö. Jag ställde en fråga till mig, hur utformar jag om ateljéns miljö för att bli rikt och inbjudande? mitt syfte med miljön är att utveckla barnens delaktighet, stärka deras självförtroende att kunna göra saker självständigt och samspela med varandra och med omgivningen.

Jag anser att det är viktigt för barnen att deras fantasi och kreativa förmåga främjas genom att erbjuda dem möjligheten och en bra miljö för att utmanar barnen att utforska, undersöka, prova och utrycka sig genom målning och skapande och det finns inget rätt och fel på barnens hypoteser och idéer. Reflektionen med barnen är viktig men det pedagogen måsta ge barnen tillräckligt tid att kunna reflektera över sin målning eller skapande.

Den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att barns lärande blir synlig för barn, pedagoger och barns föräldrar. Lenz-Taguchi Hillevi (1997) beskriver pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barn/ barn, pedagog/ barn och familjen/förskolan. Den pedagogiska dokumentationen blir som en spiral börjar och slutar på samma punkt: planering, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar (ny planering).

Sidenmåleri

Små rum i rum ger möjilheter

Att ändra inne miljö för att kunna anpassa miljön till barnens nivå, behov och intresse. Jag hade tanken att skapa små stationer (mötesplatser) i rummen. Innan vi skapade stationerna fick vi diskutera med barnen och vi tog barns perspektiv och idéer på allvar. Efter varje förändring observerar vi barnen vid stationerna hur de förhåller sig till miljön och vilka möjligheter de får på varje station, och vilken station som var populär hos dem. Efter observationerna reflekterar vi i arbetslaget och med barnen hur man kan planera och ändra de stationer som inte var bra mötesplatser för barnen. Under observationerna ställde vi frågor till barnen vad du tycker är roligt med denna station. Vi ställde också frågor till oss själva vad det är jag ser och vad barnen lärt sig. Så miljön ändras hela tiden utifrån barns intresse och behov. Det blir som en kedja: ändring av miljön, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar.

Dokumentation kring projektarbete

Pedagogiska dokumentation, Vi i arbetslaget har utvecklat vår pedagogiska dokumentation i projektarbete, leken och även fri lek och utveckla dokumentation via bilder, målningar. Vi försöker använda digitalkamera för att fotografera barnen och deras verk, antecknar vad barnen säger i sina teckningar och målningar som ska hängas upp i dokumentationshallen, för att det ska bli synligt för barnen, deras föräldrar och andra pedagoger. Pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan.

Lenz-Taguchi Hillevi (1997) beskriver pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. Barnen kan kommunicera sin kunskap och sin erfarenhet till pedagogen genom bilder, skapande, målning, utsagor osv. Via pedagogisk dokumentation kan pedagogen också kommunicera tillbaka till barnen. Barnen får syn på sina egna tankar igen genom att pedagogen läser upp det som barnen har sagt tidigare och som pedagogen har dokumenterat. Som nästa steg kan pedagogen kommunicera till andra pedagoger med hjälp av sina observationer och bilder. Genom pedagogiska dokumentationen möjliggör man för barnen att gå vidare med sina egna tankekonstruktioner och att utveckla alternativa teorier innan de möter våra vetenskapligt godkända teorier. I gruppen synliggör barnen olika tankar och idéer som presenteras för varandra och relateras till varandra. Barnen får möjlighet att kunna reflektera tillsammans och skapa en egen eller gemensam förståelse för fenomenen.

Vi samarbetar med en annan avdelning för att få tid för dokumentation och reflektion, genom att de tar hand om varandras barn, vilket är ett bra samarbete med varandra. Under arbetslagets reflektion ställer vi tre huvudfrågor till oss själva:

- Vad var mest intressant för barnen?

- Vilka läroprocesser ser vi?( vad är det barnen försöker förstå)

- Hur kan vi utmana barnen i det de tyckte var intressant? (frågor, material, uppgifter)

Atelieristaroll av Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Det kompetenta barnet, I vårt arbetslag pratar vi om det kompetenta barnet, barnet som subjekt, demokrati, människosyn och barnens rättigheter. Alla de punkterna är grundtankar i Reggio Emilias filosofi som bygger på en stark tro på barns möjligheter och stor respekt för barnet och alla barn föds kompetenta, rikta och kunniga med massa kompetenser. Barnen är morgondagens medborgare med sina kreativa, analyserande, reflekterande, skapande funderingar, teorier och handlingar. De kommer att bli samhällets stöttepelare och framtid.  Jag anser att det är viktigt för barnen att deras fantasi och kreativa förmåga främjas genom att erbjuda dem möjligheten att utforska, diskutera, analysera och reflektera för sitt lärande. De får möjlighet att påverka sin egen lärandemiljö och får utrymme för sina individuella tankar i det gemensamma arbetet. Vi planerar vår pedagogiska verksamhet ut ifrån de tankarna.

Boken som jag läste, Lyssnandets pedagogik har påverkat mig mycket positivt. Många tankar, funderingar och frågor om allt som sker på min avdelning har ändrats positivt så jag kände mig fullt inspirerad av Reggio Emilio. Första saken jag tänkte på var: Varför har vi samling, varför barnen sitter i en cirkel på fasta platser och vad är syftet med samlingen. Vi hade en traditionell samling där barnen sjöng traditionella sånger, med rörelser med händerna, sångerna upprepas ofta. Vi började prata mycket om kompetenta barn på helt annat sätt och diskuterade och planerade hur vi kan arbeta som arbetslag, skapa och ändra miljö och ge möjlighet för att väcka barns nyfikenhet och lust att undersöka och utforska förskolans miljö och sen vidare utforska sin omgivning. Genom samspelet mellan pedagoger och barn och barn emellan lär barnen av varandra och pedagogen och barnen lär också av varandra genom att utforska, förklara, argumentera och reflektera. På det sättet får barnen en variation av idéer och kunskap.

”kärlek och konst” jag funderade mycket på ordet ”kärlek” som är en stark grund för allting i livet, jag Fasande, fasande igen för Vygotskij´s " all undervisnings mål är kärlek" det stämmer är att med kärleken kan man nå sina mål i livet, d.v.s. hemma, utan för hemmet. Kärleken ger glädje och stämning. Konst ger också glädje och den är själsnäring för människor. När man ser någon konst sker något hos människan preses som kärleken.

Förhållningsätt, kommunikation, konflikter, är central på arbetsplatsen i förskolan. Det kräver av varje pedagog att jobba med sig själv och växer som person först för att kunna skapa bra kommunikation med andra pedagoger och föräldrar. Men konflikter är arbetsmetod enligt Tanja har jag inte funderat på alls, senare började jag fundera på att vi kan hitta olika lösningar och metoder för att kunna hitta det bästa sättet som passar sammanhanget. Jag tycker att det är lätt och säga ja eller ok eller jobba på samma sätt som de andra i arbetslaget men det bli svårt att säga nej eller förändra, därför att man måste kunna reflektera över varför och vilket syfte man har. Olikheter och motsatser i arbetslaget ska man se på det som möjlighet och resurs inte hinder och problem i arbetet.

Jag blev väldigt förvånad och det är inte bara jag utan andra kolleger, speciellt när Tarja sa att Reggio Emilia filosofi är motsatser: Struktur och icke struktur, och har nya glasögon hela tiden. För att våra pedagogiska verksamheter handlar mer om att följa en struktur efter pedagoger.

Jag funderade mycket om Hur atelierista ska vara konstnär och pedagog samtidigt? Jag tänkte så att konstnärer är kreativa och fantasifull och pedagogerna ska också vara kreativa för att kunna skapa olika miljö för lärande. Så miljön ändras hela tiden utifrån barns intresse.  

Den pedagogiska miljön och materialen utmanar barnen att undersöka och prova, experimentera och det finns inga rätt och fel på barnens hypoteser och idéer Det blir som en kedja: ändring av miljön, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar. Syftet med miljön är att utveckla barnen att bli delaktiga, stärka deras självförtroende att kunna göra saker självständigt och samspela med varandra och med omgivningen.

Funderingar efter besöket i Konsthallen

 

 Det var väldigt roligt att besöka konsthallen. Konsten kan inspirera människor. Vi kan tolka konsten på olika sätt för att vi blir inspirerade av konsten på olika sätt. Man tolkar saker och ting utifrån sin erfarenhet, värdering, upplevelser och bakgrund. Två konster som inspirerad mig: den första ” Vim Botha” för att den luktade mig direkt när jag kom in i rummet.  Konsten liknar fåglar, änglar och Hästar. Allting var i rörelser hastigt till någon stad som jag inte vet. Den gav mig kraft när jag såg det. Jag skulle också använda mig av konst med barnen på förskolan att använda konst bilder och erbjuda dem att reflektera över bilderna så barnen får möjlighet att uttrycka sig.

 Den andra är Beena Saini kallat: När jag tittade på konst verk fick jag känslan att hela världen kopplas ihop. Det gäller ut och in vandring av ekonomiska och politiska skäl.  Att hela världen globalt. Att människor tänkande är globalt, Jag kommer ihåg några meningar när var jag liten som jag hörde av gamla människor i mitt land ”Irak” som inte gick till skolan alls.   T.ex. Barnet är oskrivna bladet.  Eller Barnet är som tomt papper och miljö penna skriver på det.  

När jag började läsa på Pedagogen läste jag exakt samma meningar, jag bli chockad och imponerad samtidig att världen är liten, jag funderade mycket på det och till och med sagt till de människor som jag känner om hur de kunde säga samma ord i meningar, Det betyder att människor tänker på samma sätt och de hade bra oformellt lärande av livet, ut ifrån deras erfarenheter fick de bra kunskaper om livet.

Jag skulle också använda mig av konsten med barnen på förskolan för att förskolan är mångkulturellt och alla människor har lika värde oavsett deras bakgrund, hudfärg och förtroende. Det är bra att alla människor integrerar av varandra. Efter besöket i konsthallen blev jag verkligen inspirerad och planerade med mitt arbetslag att ta med barnen in till denna värld och kunna få inom sig den härlig upplevelser.

Grupparbete i baslag 1- Diskussion och reflektion

Vi var på besöket på Sörgården förskolan. Det var roligt att träffa gruppen och lära känna varandra ännu mera. Vi hade bra diskussion och reflektion om barns skapande och atelieristansroll.

Diskussionen om första frågan är: Att erbjuda barn olika material och handleda pedagoger för att jobba med barnen, att börja med små barn för att de får möjlighet att undersöka materialen med hela kroppen, att hålla i projekt och leda barn vidare, att jobba i små grupper där de få möjlighet att inspirera varandra för att barnen lär av varandra och barn ska känna sig sedda och i centrum.
Ateljé ska vara rik inte fattig med material och materialen ska ligga på samma platser. Ateljé speglar den pedagogiska verksamheten. Att handleda andra pedagoger att hålla projekt så att barnen få möjlighet att ta till sig kunskaper. Miljön ska vara tillåtande så barn få lov att ta själva materialen och bli självständiga. Atelieristensroll är att erbjuda barnen utforska materialen. Materialen ska vara strukturerade och ligga på samma platser.

Diskussionen och reflektionen om andra frågan är: Ateljé ska vara som verkstad eller laborativ för att barn kan söka kunskap genom sina hundra språk. Barn ska hitta sin egen lösning genom att utforska materialen. Dokumentation är en viktig del i projektet. Vi diskuterade vad skillnad mellan projekt och tema. I gruppen diskuterade vi att pedagogernas förhållningssätt och lyhördhet är viktigt. Atelieristen viktiga uppgift är att stötta läroprocessen. Vi ska inte glömma att det är viktigt att ta barnens idéer och intresse på allvar så att de kommer känna sig delaktiga i sitt lärande och känna sig att bo i ett demokratiskt samhälle. vi pedagoger måste ha ett demokratiskt tänkande och observera barnen, var de är i sin utveckling och vad de har för intresse för att kunna planera en bra pedagogiska verksamhet och skapa en bra miljö för lärande. En kreativ miljö där barn får möjligheter att utvecklas. Barnen ska få bra tid till reflektioner för att kunna få erfarenheter. kommunikation är viktig mellan barnen och mellan barn /pedagog för att skapa ett bra möte med varandra och pedagogensroll  är att leda barn vidare i deras tanker.
Efter besöket till Sörgården förskolan som ligger i centrum och inte nära till skogen fick jag fundering att vilket bra har vi på min förskolan som jag jobbar på därför att den ligger väldigt nära skogen, inga trafik besvär och har en stor trädgård som finns bra utmålning. 
Jag tyckte mycket om diskussionen för att vi kände oss i samma båten, våra tankar var väldigt nära och vi uppskattade varandras tankar och arbete med barnen.  Vi fick idéer och tips av varandra. vi kommer överens att nästa träff ska vara på min förskola på Bredfjälls g72 förskolan i Hammarkullen. Jag ser fram emot den dagen   

Material undersökning

När jag fick materialöversikt blev jag lite orolig om när ska jag hinna testa alla de här materialen och hur ska jag samla alla material. Då började jag leta efter dem i förskolans förrådde och fråga personalen om de har något av materialen då fick ritkol och vax kritor. Dagen efter testade jag dem. Jag tyckte om att måla med ritkol därför att man kan måla små detaljer och skuggor och bilden ser ut mer naturell liksom gammal dags bilder. Vax kritor var lätt att måla med men man kan inte måla detaljer, jag tror att små barn kan börja måla med vax kritor i början.

Bläckfisk

Lera var väldigt roligt att jobb med för att man känner sig kreativ och kan skapa olika figurer. Leran smälter och formas mellan fingrarna.

Barnen fick intresse att jobba med lera då de skapade också sina bläckfiskar, jag måste erkänna att barnens bläckfiskar är mycket finare än min.

 


På låga hyllor har vi vax kritor, tusch-och blyertspennor, temperablock, flytande täckfärg, akvarellfärg, lim, fjädrar, tejp, kartong, tyg, snöre, garn, naturmaterial, lera, träbitar och playdo. Jag kommer att jobb mer med gips med barnen inte bara vid julen och påsken.
Blyerts jobbar vi ofta med på förskolan. Det är lätt att användas och göra skuggor med medan tusch är svårt att göra skuggor för att blir lätt kladdigt. Barnen tycker om att måla med tusch.  Barnen använder blyerts när de skriver sina namn.

 

Gemensamt skapande av naturmaterial

Barnen har samlat massa olika löv, ekollon, kastanjer, pinnar från skogen och sedan limmade dem med flytande lim på ett stort papper. De började i mitten av pappret och fortsatte utåt. Hela barngruppen var delaktiga och det är hängd uppe på avdelningen.

Gemensamt målning av flytande täckfärg

Barnen har målat med penslar, fingrar och hela handen. Det var väldigt roligt för mig när jag började måla på min hand med olika färger och sen måla på pappret, då flesta av barnen fick lust att testa också. Täckfärgen är lätt att måla med och barnen väljer den ofta. Målningen hängde uppe på avdelningen och barnen tittar ofta på den och den blev uppskattat av föräldrar.

Idag testade jag måla på löven, man måste måla två gånger för att ha bra färg.

                                        

 Barnen målade med pulver färg med flytande lim på plast som vi hade taget från tavelram och sen la den tillbaka till ramen, det blev jätte fin och fick bra respons av andra personal och föräldrar.  

 Barnen målade med pulver färg med flytande lim, färgen blir fin och gläns utseende liknar oljefärg  

Barnen målade med flytande täckfärg på plast på ljus bord men färgen avlossas när den torkade