Dokumentation kring projektarbete

Pedagogiska dokumentation, Vi i arbetslaget har utvecklat vår pedagogiska dokumentation i projektarbete, leken och även fri lek och utveckla dokumentation via bilder, målningar. Vi försöker använda digitalkamera för att fotografera barnen och deras verk, antecknar vad barnen säger i sina teckningar och målningar som ska hängas upp i dokumentationshallen, för att det ska bli synligt för barnen, deras föräldrar och andra pedagoger. Pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan.

Lenz-Taguchi Hillevi (1997) beskriver pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. Barnen kan kommunicera sin kunskap och sin erfarenhet till pedagogen genom bilder, skapande, målning, utsagor osv. Via pedagogisk dokumentation kan pedagogen också kommunicera tillbaka till barnen. Barnen får syn på sina egna tankar igen genom att pedagogen läser upp det som barnen har sagt tidigare och som pedagogen har dokumenterat. Som nästa steg kan pedagogen kommunicera till andra pedagoger med hjälp av sina observationer och bilder. Genom pedagogiska dokumentationen möjliggör man för barnen att gå vidare med sina egna tankekonstruktioner och att utveckla alternativa teorier innan de möter våra vetenskapligt godkända teorier. I gruppen synliggör barnen olika tankar och idéer som presenteras för varandra och relateras till varandra. Barnen får möjlighet att kunna reflektera tillsammans och skapa en egen eller gemensam förståelse för fenomenen.

Vi samarbetar med en annan avdelning för att få tid för dokumentation och reflektion, genom att de tar hand om varandras barn, vilket är ett bra samarbete med varandra. Under arbetslagets reflektion ställer vi tre huvudfrågor till oss själva:

- Vad var mest intressant för barnen?

- Vilka läroprocesser ser vi?( vad är det barnen försöker förstå)

- Hur kan vi utmana barnen i det de tyckte var intressant? (frågor, material, uppgifter)

Atelieristaroll av Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Det kompetenta barnet, I vårt arbetslag pratar vi om det kompetenta barnet, barnet som subjekt, demokrati, människosyn och barnens rättigheter. Alla de punkterna är grundtankar i Reggio Emilias filosofi som bygger på en stark tro på barns möjligheter och stor respekt för barnet och alla barn föds kompetenta, rikta och kunniga med massa kompetenser. Barnen är morgondagens medborgare med sina kreativa, analyserande, reflekterande, skapande funderingar, teorier och handlingar. De kommer att bli samhällets stöttepelare och framtid.  Jag anser att det är viktigt för barnen att deras fantasi och kreativa förmåga främjas genom att erbjuda dem möjligheten att utforska, diskutera, analysera och reflektera för sitt lärande. De får möjlighet att påverka sin egen lärandemiljö och får utrymme för sina individuella tankar i det gemensamma arbetet. Vi planerar vår pedagogiska verksamhet ut ifrån de tankarna.

Boken som jag läste, Lyssnandets pedagogik har påverkat mig mycket positivt. Många tankar, funderingar och frågor om allt som sker på min avdelning har ändrats positivt så jag kände mig fullt inspirerad av Reggio Emilio. Första saken jag tänkte på var: Varför har vi samling, varför barnen sitter i en cirkel på fasta platser och vad är syftet med samlingen. Vi hade en traditionell samling där barnen sjöng traditionella sånger, med rörelser med händerna, sångerna upprepas ofta. Vi började prata mycket om kompetenta barn på helt annat sätt och diskuterade och planerade hur vi kan arbeta som arbetslag, skapa och ändra miljö och ge möjlighet för att väcka barns nyfikenhet och lust att undersöka och utforska förskolans miljö och sen vidare utforska sin omgivning. Genom samspelet mellan pedagoger och barn och barn emellan lär barnen av varandra och pedagogen och barnen lär också av varandra genom att utforska, förklara, argumentera och reflektera. På det sättet får barnen en variation av idéer och kunskap.

”kärlek och konst” jag funderade mycket på ordet ”kärlek” som är en stark grund för allting i livet, jag Fasande, fasande igen för Vygotskij´s " all undervisnings mål är kärlek" det stämmer är att med kärleken kan man nå sina mål i livet, d.v.s. hemma, utan för hemmet. Kärleken ger glädje och stämning. Konst ger också glädje och den är själsnäring för människor. När man ser någon konst sker något hos människan preses som kärleken.

Förhållningsätt, kommunikation, konflikter, är central på arbetsplatsen i förskolan. Det kräver av varje pedagog att jobba med sig själv och växer som person först för att kunna skapa bra kommunikation med andra pedagoger och föräldrar. Men konflikter är arbetsmetod enligt Tanja har jag inte funderat på alls, senare började jag fundera på att vi kan hitta olika lösningar och metoder för att kunna hitta det bästa sättet som passar sammanhanget. Jag tycker att det är lätt och säga ja eller ok eller jobba på samma sätt som de andra i arbetslaget men det bli svårt att säga nej eller förändra, därför att man måste kunna reflektera över varför och vilket syfte man har. Olikheter och motsatser i arbetslaget ska man se på det som möjlighet och resurs inte hinder och problem i arbetet.

Jag blev väldigt förvånad och det är inte bara jag utan andra kolleger, speciellt när Tarja sa att Reggio Emilia filosofi är motsatser: Struktur och icke struktur, och har nya glasögon hela tiden. För att våra pedagogiska verksamheter handlar mer om att följa en struktur efter pedagoger.

Jag funderade mycket om Hur atelierista ska vara konstnär och pedagog samtidigt? Jag tänkte så att konstnärer är kreativa och fantasifull och pedagogerna ska också vara kreativa för att kunna skapa olika miljö för lärande. Så miljön ändras hela tiden utifrån barns intresse.  

Den pedagogiska miljön och materialen utmanar barnen att undersöka och prova, experimentera och det finns inga rätt och fel på barnens hypoteser och idéer Det blir som en kedja: ändring av miljön, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar. Syftet med miljön är att utveckla barnen att bli delaktiga, stärka deras självförtroende att kunna göra saker självständigt och samspela med varandra och med omgivningen.