fredag 23 december 2011

lera med ettåringar

Vi har på avdelningen bara två ettåringar som heter kalle och Tobias och de har olika karaktärer, kalle är väldigt livlig och aktiv, Tobias är försiktig och aktiv och härmar mycket kalle. Både två har intresse att lära sig.  Jag jobbar mycket med stora barn med lera men har inte jobbat med leran med små barn. Idag har jag planerat att göra det.  Jag planerade med min kollega att jag jobbar med barnen och hon tar bilder och filmar barnen. Jag placerade en stor klump lera på ett stor papper på golvet, jag delade leran till stora bitar och jag och barnen samlades runt leran. Tobias och Kalle började titta på leran och på mig och varandra utan att göra något, som om de ville säga till mig: ”vad är detta och vad ska vi göra med det och vad vill du att vi ska göra?”. Jag började introducera leran med glädje genom att känna på leran med händerna och forma. Jag log hela tiden för att de ska känna sig trygga och ha roligt. Då började de känna på leran också med sina små fingrar.
De hade bra samspel med mig genom att de tittar, ler och härmar mig. Senare började de studera och undersöka leran med händerna med stor koncentration på olika strategier. Kalle märkte att leran blev hård började han banka den på golvet och försökte jämna den genom att forma den med sina fingrar och smakade på leran, men han tyckte inte om smaken. Tobias härmade Kalle och gjorde samma sak och delade leran till lagom stora tre bitar medan Kalle delade leran i små bitar. 
 




 Tobias lade tre bitar på varandra. Då sa jag: Oj! hardu skapat en anka. Kalle hörde det och lade alla små bitar på varandra och visade mig med ett fint leende och sa: ”Anka”.



Efter två dagar gjorde jag samma försök, men den här gången lade jag en stor klump lera på golvet.  Det väckte intresse hos barnen, som gjorde att jag knuffade leran närmare till dem.

Mitt syfte är att små barn få möjlighet att undersöka nytt material ”lera” och hur de kan hantera nya situationer för att skapa sitt lärande. 
Vid andra tillfället delade jag inte ut leran till barnen för att jag ville se hur de kan hantera en ny situation, hur de kunna lösa problemet och hitta nya strategier med hjälp av sin kropp.
 Bägge två började riva små bitar av lera, samla ihop det och försöka forma leran på något sätt. Tobias var mer koncentrerad på att forma de olika lerbitarna som någon typ av figur. Detta gjorde han med hjälp av händerna. Tobias lade bitar av lera på varandra, sedan tog han upp figuren som han skapat och viftade den i luften, som om det vore ett flygplan. Sedan frågade jag Tobias: Är detta ett flygplan? Och han svarade: ”Ja”, med kropp språk. Tobias hade en tankegång och mål om hur han skulle forma sin figur, därmed lyfta upp figuren för att visa vad han har lyckats skapa.



Enligt Lpfö 98 ”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,

 Kalle var mer engagerad i att lyfta upp en stor klump av lera och undersöka dess tyngd. Kalle däremot hade ingen särskild tanke med att forma leran. Han var mer fokuserad på materialet av leran och dess egenskaper (storlek, tyngd, etc). Han smakade på leran också, och hela ansiktet var täckt med lera.
Enligt Lpfö 98 ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring".


 Kalle undersökte materialet som en helhet, medan Tobias var mer kreativ och formade figurer ur leran. Kreativitet beror på utvecklad erfarenhet, som Tobias har. Barnen har ett bra samspel med mig och med varandra, barn/barn, vuxen/barn. Det var bra att två pedagoger samarbetade som en av dem med barnet och den andra filma och tar bilder och skriver vad barnen säger för underlag för reflektion.
Några äldre barn som inte ville jobba med lera ofta ville gärna jobba med leran på de två tillfällena när de såg att små barn gjorde det. Små barn har inspirerat varandra och andra barn som har mindre intresse för leran.


 

söndag 11 december 2011

Grupper Examinationen den 8 december

Det var inspiration och givande kväll för att varje grupp har lyft upp viktiga begrepp.  De här viktiga begreppen är att, makt, maktkamp, pedagogiska dokumentation, konflikter, atelieristans roll, balans, olika rum i rum, yrkas medvetenhet, material undersökning, inspiration, givande, lärande, lyssnande, barnens kunnighet, upplevelser, kunskaper, ..osv
Alla de här begreppen är viktiga och kan tolkas på mångfald tolkningar ut ifrån människans perspektiv och upplevelser och grundas för människans liv.
Ut ifrån gruppernas diskussioner fick vi massa idéer och vi ser på möjligheter inte på hindrar.   

söndag 4 december 2011

Upplevelse - rörelse -Ljud - Lera

Den första december hade vi en inspirerande träff på workshops kväll. Vi hade en bra avslappning genom massagen samt vi blev nära varandra och lärde varandra ännu mera. Vi behövde massagen efter arbetet, det var en rolig vuxens lek tycker jag, den här leken kommer jag testa med barnen på min avdelning. Rörelse lek var också roligt, jag kommer att testa det också med barnen.
En figur formades av lerklump i handen när vi hörde ljudet och vi blundade, leran formades ut ifrån våra erfarenheter som kopplades till ljudet, detta var individuellt att jobba med leran.
Det var koppling mellan hjärna och handen, att hjärnan skapa en bild med hjälp av ljudet och handen forma bilden av leran. Hur mycket man har erfarenhet är man fantasirik. När jag blundade bläddrade jag olika bilder i min hjärna och fråga mig själv vart har jag hört detta ljud, och sedan valde och bekräftade jag en bild.
Varje individ trycker sig med olika uttrycksformer utifrån sina upplevelser, erfarenheter och kunskaper, det finns inga rätt eller fel för att allt är rätt utifrån individens perspektiv. Det var väldigt spännande att kunna lära känna andras tankar med denna uppgift och samarbete med varandra att göra detta ljud under 3 min.
När vi var fyra pedagoger i gruppen genom att skapade ett ljud utifrån vår leras skapande. Tre av fyra av grupperna hade vatten i sin berättelse, vatten är liv, det finns inget liv utan vatten tycker jag.
Det var verkligen en bra kväll och vi hade kul tillsammans och vi lärde oss några tips att jobba med baren, vi vill ha ännu mera sådana kvällar.



Gruppdiskussion och reflektion den 24 november


Vår basgrupp har kommit till min och Carinas förskola förre veckan, vi hade väldigt roligt tillsammans och vi målade med sidenmåleri, vi inspirerade varandra och delade med varandra glädjen och kunskaperna. Färgen var starka och spred sig på sidenet så att det inte var lätt måla med den för att färgerna ibland blandade med varandra men i slutet blev det fint.     
Om man tänker vilka material som kan bidra till estetiska läroprocesser att blir levande är alla material som man kan skapa eller måla med dem, och till och med skrot är bra material att skapa med. Jag tycker att det är viktigt är att synliggöra skapande eller målning och hålla den levande för barnen och deras föräldrar. Detta sker genom att hänga upp barnens målning på deras nivå. Pedagoger ska hänga upp inspirations bilder som många föreläsare har pratat om det och bilderna ska vara verkliga som Vygotskij har talat om det.  Jag märkte att när jag hängde upp inspiration bilder på ateljé på min avdelning ökade vi pedagoger och barn vår fantasi och kreativitet på målning och skapande.
Om man tänker hur man kan utforma ateljéns miljö, det är viktigt att den bli tillåtande - och inbjudande miljö. Jag ställde en fråga till mig, hur utformar jag om ateljéns miljö för att bli rikt och inbjudande? mitt syfte med miljön är att utveckla barnens delaktighet, stärka deras självförtroende att kunna göra saker självständigt och samspela med varandra och med omgivningen.
Jag anser att det är viktigt för barnen att deras fantasi och kreativa förmåga främjas genom att erbjuda dem möjligheten och en bra miljö för att utmanar barnen att utforska, undersöka, prova och utrycka sig genom målning och skapande och det finns inget rätt och fel på barnens hypoteser och idéer. Reflektionen med barnen är viktig men det pedagogen måsta ge barnen tillräckligt tid att kunna reflektera över sin målning eller skapande.
Den pedagogiska dokumentationen är ett verktyg för att barns lärande blir synlig för barn, pedagoger och barns föräldrar. Lenz-Taguchi Hillevi (1997) beskriver pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barn/ barn, pedagog/ barn och familjen/förskolan. Den pedagogiska dokumentationen blir som en spiral börjar och slutar på samma punkt: planering, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar (ny planering).


Sidenmåleri


lördag 3 december 2011

Små rum i rum ger möjilheter


Att ändra inne miljö för att kunna anpassa miljön till barnens nivå, behov och intresse. Jag hade tanken att skapa små stationer (mötesplatser) i rummen. Innan vi skapade stationerna fick vi diskutera med barnen och vi tog barns perspektiv och idéer på allvar. Efter varje förändring observerar vi barnen vid stationerna hur de förhåller sig till miljön och vilka möjligheter de får på varje station, och vilken station som var populär hos dem. Efter observationerna reflekterar vi i arbetslaget och med barnen hur man kan planera och ändra de stationer som inte var bra mötesplatser för barnen. Under observationerna ställde vi frågor till barnen vad du tycker är roligt med denna station. Vi ställde också frågor till oss själva vad det är jag ser och vad barnen lärt sig. Så miljön ändras hela tiden utifrån barns intresse och behov. Det blir som en kedja: ändring av miljön, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar.






måndag 14 november 2011

Dokumentation kring projektarbete

Pedagogiska dokumentation, Vi i arbetslaget har utvecklat vår pedagogiska dokumentation i projektarbete, leken och även fri lek och utveckla dokumentation via bilder, målningar. Vi försöker använda digitalkamera för att fotografera barnen och deras verk, antecknar vad barnen säger i sina teckningar och målningar som ska hängas upp i dokumentationshallen, för att det ska bli synligt för barnen, deras föräldrar och andra pedagoger. Pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan.

Lenz-Taguchi Hillevi (1997) beskriver pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. Barnen kan kommunicera sin kunskap och sin erfarenhet till pedagogen genom bilder, skapande, målning, utsagor osv. Via pedagogisk dokumentation kan pedagogen också kommunicera tillbaka till barnen. Barnen får syn på sina egna tankar igen genom att pedagogen läser upp det som barnen har sagt tidigare och som pedagogen har dokumenterat. Som nästa steg kan pedagogen kommunicera till andra pedagoger med hjälp av sina observationer och bilder. Genom pedagogiska dokumentationen möjliggör man för barnen att gå vidare med sina egna tankekonstruktioner och att utveckla alternativa teorier innan de möter våra vetenskapligt godkända teorier. I gruppen synliggör barnen olika tankar och idéer som presenteras för varandra och relateras till varandra. Barnen får möjlighet att kunna reflektera tillsammans och skapa en egen eller gemensam förståelse för fenomenen.

Vi samarbetar med en annan avdelning för att få tid för dokumentation och reflektion, genom att de tar hand om varandras barn, vilket är ett bra samarbete med varandra. Under arbetslagets reflektion ställer vi tre huvudfrågor till oss själva:
- Vad var mest intressant för barnen?
- Vilka läroprocesser ser vi?( vad är det barnen försöker förstå)
- Hur kan vi utmana barnen i det de tyckte var intressant? (frågor, material, uppgifter)

tisdag 1 november 2011

Atelieristaroll av Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Det kompetenta barnet, I vårt arbetslag pratar vi om det kompetenta barnet, barnet som subjekt, demokrati, människosyn och barnens rättigheter. Alla de punkterna är grundtankar i Reggio Emilias filosofi som bygger på en stark tro på barns möjligheter och stor respekt för barnet och alla barn föds kompetenta, rikta och kunniga med massa kompetenser. Barnen är morgondagens medborgare med sina kreativa, analyserande, reflekterande, skapande funderingar, teorier och handlingar. De kommer att bli samhällets stöttepelare och framtid.  Jag anser att det är viktigt för barnen att deras fantasi och kreativa förmåga främjas genom att erbjuda dem möjligheten att utforska, diskutera, analysera och reflektera för sitt lärande. De får möjlighet att påverka sin egen lärandemiljö och får utrymme för sina individuella tankar i det gemensamma arbetet. Vi planerar vår pedagogiska verksamhet ut ifrån de tankarna.
Boken som jag läste, Lyssnandets pedagogik har påverkat mig mycket positivt. Många tankar, funderingar och frågor om allt som sker på min avdelning har ändrats positivt så jag kände mig fullt inspirerad av Reggio Emilio. Första saken jag tänkte på var: Varför har vi samling, varför barnen sitter i en cirkel på fasta platser och vad är syftet med samlingen. Vi hade en traditionell samling där barnen sjöng traditionella sånger, med rörelser med händerna, sångerna upprepas ofta. Vi började prata mycket om kompetenta barn på helt annat sätt och diskuterade och planerade hur vi kan arbeta som arbetslag, skapa och ändra miljö och ge möjlighet för att väcka barns nyfikenhet och lust att undersöka och utforska förskolans miljö och sen vidare utforska sin omgivning. Genom samspelet mellan pedagoger och barn och barn emellan lär barnen av varandra och pedagogen och barnen lär också av varandra genom att utforska, förklara, argumentera och reflektera. På det sättet får barnen en variation av idéer och kunskap.


”kärlek och konst” jag funderade mycket på ordet ”kärlek” som är en stark grund för allting i livet, jag Fasande, fasande igen för Vygotskij´s " all undervisnings mål är kärlek" det stämmer är att med kärleken kan man nå sina mål i livet, d.v.s. hemma, utan för hemmet. Kärleken ger glädje och stämning. Konst ger också glädje och den är själsnäring för människor. När man ser någon konst sker något hos människan preses som kärleken.

Förhållningsätt, kommunikation, konflikter, är central på arbetsplatsen i förskolan. Det kräver av varje pedagog att jobba med sig själv och växer som person först för att kunna skapa bra kommunikation med andra pedagoger och föräldrar. Men konflikter är arbetsmetod enligt Tanja har jag inte funderat på alls, senare började jag fundera på att vi kan hitta olika lösningar och metoder för att kunna hitta det bästa sättet som passar sammanhanget. Jag tycker att det är lätt och säga ja eller ok eller jobba på samma sätt som de andra i arbetslaget men det bli svårt att säga nej eller förändra, därför att man måste kunna reflektera över varför och vilket syfte man har. Olikheter och motsatser i arbetslaget ska man se på det som möjlighet och resurs inte hinder och problem i arbetet.
Jag blev väldigt förvånad och det är inte bara jag utan andra kolleger, speciellt när Tarja sa att Reggio Emilia filosofi är motsatser: Struktur och icke struktur, och har nya glasögon hela tiden. För att våra pedagogiska verksamheter handlar mer om att följa en struktur efter pedagoger.
Jag funderade mycket om Hur atelierista ska vara konstnär och pedagog samtidigt? Jag tänkte så att konstnärer är kreativa och fantasifull och pedagogerna ska också vara kreativa för att kunna skapa olika miljö för lärande. Så miljön ändras hela tiden utifrån barns intresse.  

Den pedagogiska miljön och materialen utmanar barnen att undersöka och prova, experimentera och det finns inga rätt och fel på barnens hypoteser och idéer Det blir som en kedja: ändring av miljön, observation, frågor, dokumentation, reflektion och nya utmaningar och förändringar. Syftet med miljön är att utveckla barnen att bli delaktiga, stärka deras självförtroende att kunna göra saker självständigt och samspela med varandra och med omgivningen.

lördag 15 oktober 2011

Funderingar efter besöket i Konsthallen

 
 Det var väldigt roligt att besöka konsthallen. Konsten kan inspirera människor. Vi kan tolka konsten på olika sätt för att vi blir inspirerade av konsten på olika sätt. Man tolkar saker och ting utifrån sin erfarenhet, värdering, upplevelser och bakgrund. Två konster som inspirerad mig: den första ” Vim Botha” för att den luktade mig direkt när jag kom in i rummet.  Konsten liknar fåglar, änglar och Hästar. Allting var i rörelser hastigt till någon stad som jag inte vet. Den gav mig kraft när jag såg det. Jag skulle också använda mig av konst med barnen på förskolan att använda konst bilder och erbjuda dem att reflektera över bilderna så barnen får möjlighet att uttrycka sig.
 Den andra är Beena Saini kallat: När jag tittade på konst verk fick jag känslan att hela världen kopplas ihop. Det gäller ut och in vandring av ekonomiska och politiska skäl.  Att hela världen globalt. Att människor tänkande är globalt, Jag kommer ihåg några meningar när var jag liten som jag hörde av gamla människor i mitt land ”Irak” som inte gick till skolan alls.   T.ex. Barnet är oskrivna bladet.  Eller Barnet är som tomt papper och miljö penna skriver på det.  
När jag började läsa på Pedagogen läste jag exakt samma meningar, jag bli chockad och imponerad samtidig att världen är liten, jag funderade mycket på det och till och med sagt till de människor som jag känner om hur de kunde säga samma ord i meningar, Det betyder att människor tänker på samma sätt och de hade bra oformellt lärande av livet, ut ifrån deras erfarenheter fick de bra kunskaper om livet.
Jag skulle också använda mig av konsten med barnen på förskolan för att förskolan är mångkulturellt och alla människor har lika värde oavsett deras bakgrund, hudfärg och förtroende. Det är bra att alla människor integrerar av varandra. Efter besöket i konsthallen blev jag verkligen inspirerad och planerade med mitt arbetslag att ta med barnen in till denna värld och kunna få inom sig den härlig upplevelser.

torsdag 6 oktober 2011

Grupparbete i baslag 1- Diskussion och reflektion

Vi var på besöket på Sörgården förskolan. Det var roligt att träffa gruppen och lära känna varandra ännu mera. Vi hade bra diskussion och reflektion om barns skapande och atelieristansroll.
Diskussionen om första frågan är: Att erbjuda barn olika material och handleda pedagoger för att jobba med barnen, att börja med små barn för att de får möjlighet att undersöka materialen med hela kroppen, att hålla i projekt och leda barn vidare, att jobba i små grupper där de få möjlighet att inspirera varandra för att barnen lär av varandra och barn ska känna sig sedda och i centrum.
Ateljé ska vara rik inte fattig med material och materialen ska ligga på samma platser. Ateljé speglar den pedagogiska verksamheten. Att handleda andra pedagoger att hålla projekt så att barnen få möjlighet att ta till sig kunskaper. Miljön ska vara tillåtande så barn få lov att ta själva materialen och bli självständiga. Atelieristensroll är att erbjuda barnen utforska materialen. Materialen ska vara strukturerade och ligga på samma platser.
Diskussionen och reflektionen om andra frågan är: Ateljé ska vara som verkstad eller laborativ för att barn kan söka kunskap genom sina hundra språk. Barn ska hitta sin egen lösning genom att utforska materialen. Dokumentation är en viktig del i projektet. Vi diskuterade vad skillnad mellan projekt och tema. I gruppen diskuterade vi att pedagogernas förhållningssätt och lyhördhet är viktigt. Atelieristen viktiga uppgift är att stötta läroprocessen. Vi ska inte glömma att det är viktigt att ta barnens idéer och intresse på allvar så att de kommer känna sig delaktiga i sitt lärande och känna sig att bo i ett demokratiskt samhälle. vi pedagoger måste ha ett demokratiskt tänkande och observera barnen, var de är i sin utveckling och vad de har för intresse för att kunna planera en bra pedagogiska verksamhet och skapa en bra miljö för lärande. En kreativ miljö där barn får möjligheter att utvecklas. Barnen ska få bra tid till reflektioner för att kunna få erfarenheter. kommunikation är viktig mellan barnen och mellan barn /pedagog för att skapa ett bra möte med varandra och pedagogensroll  är att leda barn vidare i deras tanker.
Efter besöket till
Sörgården förskolan som ligger i centrum och inte nära till skogen fick jag fundering att vilket bra har vi på min förskolan som jag jobbar på därför att den ligger väldigt nära skogen, inga trafik besvär och har en stor trädgård som finns bra utmålning. 
Jag tyckte mycket om diskussionen för att vi kände oss i samma båten, våra tankar var väldigt nära och vi uppskattade varandras tankar och arbete med barnen.  Vi fick idéer och tips av varandra. vi kommer överens att nästa träff ska vara på min förskola på Bredfjälls g72 förskolan i Hammarkullen. Jag ser fram emot den dagen   

onsdag 5 oktober 2011

Material undersökning

När jag fick materialöversikt blev jag lite orolig om när ska jag hinna testa alla de här materialen och hur ska jag samla alla material. Då började jag leta efter dem i förskolans förrådde och fråga personalen om de har något av materialen då fick ritkol och vax kritor. Dagen efter testade jag dem. Jag tyckte om att måla med ritkol därför att man kan måla små detaljer och skuggor och bilden ser ut mer naturell liksom gammal dags bilder. Vax kritor var lätt att måla med men man kan inte måla detaljer, jag tror att små barn kan börja måla med vax kritor i början.


Bläckfisk
Lera var väldigt roligt att jobb med för att man känner sig kreativ och kan skapa olika figurer. Leran smälter och formas mellan fingrarna.

Barnen fick intresse att jobba med lera då de skapade också sina bläckfiskar, jag måste erkänna att barnens bläckfiskar är mycket finare än min.



 


På låga hyllor har vi vax kritor, tusch-och blyertspennor, temperablock, flytande täckfärg, akvarellfärg, lim, fjädrar, tejp, kartong, tyg, snöre, garn, naturmaterial, lera, träbitar och playdo. Jag kommer att jobb mer med gips med barnen inte bara vid julen och påsken.
Blyerts jobbar vi ofta med på förskolan. Det är lätt att användas och göra skuggor med medan tusch är svårt att göra skuggor för att blir lätt kladdigt. Barnen tycker om att måla med tusch.  Barnen använder blyerts när de skriver sina namn.

 

Gemensamt skapande av naturmaterial
Barnen har samlat massa olika löv, ekollon, kastanjer, pinnar från skogen och sedan limmade dem med flytande lim på ett stort papper. De började i mitten av pappret och fortsatte utåt. Hela barngruppen var delaktiga och det är hängd uppe på avdelningen.


Gemensamt målning av flytande täckfärg

Barnen har målat med penslar, fingrar och hela handen. Det var väldigt roligt för mig när jag började måla på min hand med olika färger och sen måla på pappret, då flesta av barnen fick lust att testa också. Täckfärgen är lätt att måla med och barnen väljer den ofta. Målningen hängde uppe på avdelningen och barnen tittar ofta på den och den blev uppskattat av föräldrar.

Idag testade jag måla på löven, man måste måla två gånger för att ha bra färg.


                                        

 Barnen målade med pulver färg med flytande lim på plast som vi hade taget från tavelram och sen la den tillbaka till ramen, det blev jätte fin och fick bra respons av andra personal och föräldrar.  


 Barnen målade med pulver färg med flytande lim, färgen blir fin och gläns utseende liknar oljefärg  




Barnen målade med flytande täckfärg på plast på ljus bord men färgen avlossas när den torkade
  

söndag 25 september 2011

Skapande barn av Stina Braxell

Stina Braxell anser att ateljémiljö är fattigmiljö i förskolor. Pedagogen ska ta ut all materialen i ateljén därför att barnen får möjlighet att kunna öka förståelse om materialen och utvecklar barns skapande. Jag fick fundering att ställa fram alla materialen och gå ut med barnen till skogen och samla naturmaterial också och uppmuntra barnen ännu mera att testa alla material som vi har i förskolan.
Pedagogen ska börja med skapande verksamhet i tidig ålder dvs ett år  i ateljén för att små barn få möjlighet att utforska  materialen genom sina sinne dvs smaka, lukta, se. När jag läste på boken detta funderade jag att erbjuda små att undersöka material med alla sinne.
Gruppdiskussioner i anslutet var väldigt bra. Vi började lära känna varandra genom att vi berättade om våra egna verksamheter och få idéer och tips från varandra.
Vår uppgift arbete är att lära oss materialets ABC med öppna sinnen!

Seminarium: Ateliern och atelieristansroll

Det var väldigt intressant föreläsning och jag blir inspirerad av det. Jag började fundera på att jobba ännu mer med målning med små och stora barn ut ifrån deras nivåer och använda riktig bilder som föreläsare har sagt. Jag tänkte välja bild utveckling som tema i min VUP  "Verksamhetsutvecklingsplan"på min avdelning .
När jag var 12år gammal började någon talang hos mig, detta var att målla med olika färgpennor och oljefärger och det var den bästa perioden för mig genom att utrycka mig med min målning. När jag började på universitet för att läsa fysik och matematik slutade jag att måla pga att jag hade ingen tid.  Jag började hitta mig igen på denna kurs och fick tillbaka det som jag förlorad förut. Jag fick funderingar om att koppla matematik i ateljé genom att synliggöra matematik i målning och skapande.
Ett barn skapade siffror med olika material